Jag känner att jag inte vill eller borde stressa in i någonting,
vill inte heller göra val i livet som jag kommer ångra !
Jag ska ta allt i sin egen takt, låta det ta sin tid så att
säga. Jag stod vid spegeln i badrummet idag,
såg mig själv i ögonen och såg det där falska som jag
på något vis har lyckats dölja för alla och även för mig själv.

Varför låser jag in mina känslor för? Varför låter jag ingen ta del av dem?
Egentligen är väl svaret enkelt? Jag vill inte såra,
vara elak eller ens vara jobbigt och gnällig inför mina vänner.
Jag vet att ni finns där, jag vet att ni ställer upp, men jag vill bara inte vara till besvär !

För att få allting så enkelt som möjligt så försöker jag bara
visa mina lyckliga stunder, jag försöker se det positiva
i allting! Men någonstans har det gått snett,
jag ljuger för mig själv ibland, jag lurar mig själv att jag
har det bra när jag inte har det och tvärt om.
Vet inte riktigt vad jag ska göra åt det eller
varför jag ens skriver om det här?


HEEELT MENINGSLÖST INLÄGG !